Du såg det men du bad mig inte gå, men förstå.

Ge mig ett mörkt rum.
Ge mig ensamhet.
Ge mig en lugn dyster melodi.
Låt mig sedan gråta, gråta tills inga tårar finns kvar.

Ge mig sedan ett leende.
Ett att klistra på.
Öppna rummet, led mig ut.
Sedan kan jag vandra bland er andra igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0